Julhälsning från Kambodjaskolan

Lions Club Borensberg har fått en julhälsning från projektet Kambodjaskolan, vilket vi här också vill förmedla till alla er som stödjer klubbens hjälpinsamlingar. GOD JUL!

Här följer Kambodjaskolans julhälsningar:

Hej!
Tiden går fort och snart är det slut på år 2017. Vi vill nu tacka alla som bidragit med pengar till vår skola i Kambodja.

Skolan riktar sig till de fattigaste barnen och ungdomarna och har som mål att ge eleverna utbildning så att dom kan få ett arbete och en lön som dom kan leva på. För eleverna är skolan helt gratis.

Här kommer en liten sammanfattning av vad som hänt sedan förra årets redovisning:

Bild från 2016-års julfest på skolgården, en av årets höjdpunkter.

Eftersom vi gör sammanställningen i slutet av november kommer inte skolans stora julfirande med. Ett firande som varje år engagerar all personal och alla elever. En av årets höjdpunkter! Det är dans, sång och teater. Alla får något gott att äta och en julklapp.

Att Chanra, som här, kan fotografera och skicka bilder till oss, är ett bra sätt för oss att kunna följa verksamheten. Därför fick Chanra pengar till en ny kamera då den gamla gått sönder.

Sok Chanra

Det första skolhuset, byggt 2009, behövde fräschas upp och har målats om. De övriga två skolbyggnaderna ska efter hand också snyggas till.

Olyckor händer ibland. I det här fallet råkade en fotboll slå sönder avloppsröret till tvättstället, som sitter vid toaletterna. Chanra fick ta dit en rörmontör som fixade det hela ”på Kambodjanskt vis”.

Företaget Fronta i Linköping skänkte 55 kg oanvända träningskläder. Styrelsen för skolan har bekostat transporten till skolan. När Chanra delade ut kläderna var det många barn som ville ha så det blev verkligen uppskattat.

Chanra har fått en ny laptop då den gamla inte fungerade tillfredsställande.

Nytt internetabonnemang har tecknats för skolans datorer.

En lärare, Sok Ny, som undervisat från det att skolan startade
har nu fått barn och ska flytta till Sydkorea. Khath Chanthou är ny lärare efter henne.

Khath Chanthou

Lions i Borensberg har tack vare vårt skolprojekt erhållit utmärkelsen ”Lejonkronan” från Lions-Sverige. Det ansågs då (under 2016) vara det mest behjärtansvärda projektet inom Lionsrörelsen i hela Sverige.

Lions Club Borensberg mottar utmärkelsen Lejonkronan.

Vi har intervjuat fem av eleverna som alla läst engelska och data vid vår skola och nu slutfört studierna där. Fyra läser på universitet samtidigt som de finansierar sina studier med att arbeta på hotell eller i affär. Två av dom vill bli lärare i engelska, en studerar till ingenjör och en vill arbeta som datalärare. Den femte arbetar på hotell och vill bli försäljare.

Chanra har också berättat att en elev som gått sömnadsutbildningen nu har fått anställning som lärare i sömnad på en annan skola.
Undervisningen löper på helt efter våra önskemål. Här kommer några bilder från de olika utbildningarna:

32 elever i 2 grupper får i datautbildningen lära sig att använda datorer i arbetet t.ex. i butiker, hotell eller kontor. Microsoft Word, Excel och PowerPoint ingår.

Datautbildning

Här ser du vår sömnadslärare Vaesna på golvet tillsammans med ett par elever som lär sig att skära ut efter mönster. 8 elever går samtidigt i en grupp. Efter genomgången utbildning kan eleverna t.ex. få jobb i sömnadsindustri och då med en lön de kan försörja sig på.

Sömnadslärare Vaesna håller lektion i sömnad.

Mr Bunny är den lärare som varit med sedan skolan statade. Han undervisar i engelska grupp 4 och 5, som är de två mest avancerade grupperna.

Grupp 4

Grupp 5

Här hälsar Chanra på hos vår lärare Chan Tou och engelskagrupp 4. Stämningen i skolan är mycket god och eleverna längtar efter lektionerna och möjligheten till ett bra jobb.

Som ni kanske ser på den här klassen i engelska nivå 2 så varierar åldern på eleverna rätt mycket. Det beror dels på att de kanske börjat på skolan i olika ålder men också att uppflyttning till grupp med högre svårighetsgrad sker först när du lärt dig det du ska i föregående nivå. Lärare är Bouly Neng.

När det gäller att lära sig engelska är det i den här gruppen eleverna börjar. Läraren heter Kath Chanthou.

Totalt har vi ca 80 elever i engelskautbildning.

All administration sköts av den ideella föreningen ”Skolprojekt Kambodja”. Föreningen har en styrelse som består av oss (Torbjörn och Gunilla) och våra barn David och Elin. Styrelsen har stadgar och varje år lämnas en ekonomisk redogörelse (deklaration) till Skatteverket. Vi har koll på varje krona. Inga pengar förs över från vårt bankgiro i Sverige till Chanra utan godkännande från oss och sedan får vi återkoppling från Chanra via foton, mail och Skype.

De löpande driftkostnaderna har under året uppgått till ca 13000 kronor/månad.
Idag har skolan ca 120 elever. Det finns 4 engelskalärare, 1 datalärare, 1 sömnadslärare, 1 kokerska och 1 manager (d v s rektor och huvudansvarig är Chanra). Eleverna får frukost 6 dagar/vecka. Avgift för el och vatten.
Härutöver tillkommer utgifter för förbrukningsmaterial och underhåll.

Om allt går i lås så kommer vi, Gunilla och Torbjörn, att åka till skolan i slutet av februari 2018. Chanra har låtit hälsa att vi är efterlängtade och det känns både glädjande och tacksamt.
Vi önskar
EN GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR!
Torbjörn och Gunilla

LC Borensberg

Share

Hjälpinsats för syriska flyktingar i Turkiet

Kampanjen – De Glömda Barnen – är Lions insamling till de syriska flyktingarna i Turkiet. Insamlingsresultatet för Sveriges Lions sedan starten 2015 närmar sig sju miljoner kronor. Hjälpinsatsen är nu väletablerad och välfungerande. Behovet är dock oändligt bland de många flyktingarna. 2017 års kampanj är fokuserad på skola till de syriska flyktingbarnen, matpaket och tält.

De syriska flyktingar som befinner sig i Turkiet befinner sig i en svår situation. Barnen lider mycket och saknar de mest grundläggande behoven. Många av dem är glömda av samhället, vilket innebär en stor risk för kriminalitet och rekrytering till terrorverksamhet. Officiellt finns 3.2 miljoner syriska flyktingar i Turkiet. Dessutom är minst en halv miljon flyktingar oregistrerade. Majoriteten av dem finns i Istanbul. Städerna Antep och Adana har också många flyktingar. Minst 200.000 syriska flyktingar finns i Adana-området och de är de mest sårbara för de har inga resurser för att flytta vidare.

De medel vi Lions samlar in i Sverige används huvudsakligen för att hjälpa till i Adana med omnejd. Hjälpen organiseras och utförs av Lions i Turkiet. I Sverige finns en styrgrupp som samarbetar med turkiska Lions. Vi i Lions samlar in pengar till hjälpinsatsen och är aktiva i hela processen med planering, genomförande och utvärdering. Lions ser till att all hjälp kommer fram på ett effektivt sätt

I dagsläget, nov 2017, har Lions Sverige 49 boendetält uppsatta.

Förutom boendetält, sätter Lions upp hygientält där man kan gå på toaletten och duscha avskilt. Det finns idag 20 hygientält uppsatta. och ytterligare 6 hygientält är beställda. I bakgrunden ser man en odling av citrusträd. Sådana trädgårdsodlingar kan ge flyktingar arbete.

Behovet är stort. I Adanaregionen har nu turkiska myndigheter organiserat ett tältläger för 10.000 flyktingar med skola och hälsocenter. Det innebär att minst 190.000 flyktingar(förmodligen fler) står utan hjälp i sina tillfälliga ”tält” bestående enkla presenningar eller i fallfärdiga hus. I området finns drygt 70.000 barn i skolåldern. 32.000 barn har tillgång till skola, varav 1.200 fått den möjligheten via vårt projekt De Glömda Barnen. Myndigheterna beräknar att ytterligare 5000 barn kommer under hösten 2017. Lions hjälpinsats består huvudsakligen av tre delar:

1) Skolmoduler (klassrum i baracker med inredning á ca 120.000 kr),

2) Matpaket(ett paket med basvaror för 250 kr räcker till en familj på fem personer i en månad) samt

3) Tält för bostäder och hygienutrymme(á 6-10.000kr).

Skolmodul som är uppsatt för pengar insamlade av Sveriges Lions. Här är många samlade eftersom det är invigning på gång.

Den största satsningen är att bygga skolmoduler. Mängder med syriska barn är utan skola så behovet är fortfarande mycket stort. Lions sätter upp skolmoduler i den takt ekonomin tillåter. Barackerna byggs i Adana och tillverkaren sköter underhållet. Uppsättningen av dessa moduler sker i nära samarbete med skolmyndigheten, som arbetar intensivt med integrering. Resurserna hjälper bara en bråkdel av de syriska barnen att få gå till skolan. Syriska och turkiska elever har olika språk och läroplanerna i Syrien och Turkiet skiljer sig betydligt. Detta och kulturella skillnader gör att det är mycket svårt att placera äldre elever tillsammans. Däremot integreras barnen i förskolan alltmer. Våra moduler ger plats för 36 elever, oftast i skift på förmiddag och eftermiddag så att 72 barn får möjlighet till skolgång i varje enhet. När integreringen lyckas kan eleverna gå heldag och då blandas eleverna i både vanlig skola och Lions moduler. Syriska lärare finns det tillgång till och när de anställs via turkiska skolmyndigheten får de lön via UNHCR, motvarande turkisk minimilön. Den motsvarar en halv turkisk lärarlön, men den är mycket välkommen för det är mycket svårt för syrianerna att finna arbete.

Share

Utan vatten inget liv – Temaföreläsning Borensbergsdagen

På Borensbergsdagen hade Lions Borensberg, förutom fisketävlingen Första Metaredagen, ytterligare en aktivitet som gällde vård av vårt vatten. Detta som en extra krydda till vårt firande av Lions 100-års jubileum. Borensberg är den lilla sjöstaden vid Göta kanal och vad vore väl mer naturligt än att vi inom Lions Borensberg uppmärksammar vårt värdefulla vatten i både Boren, Göta kanal och Motala ström? Vattnet kommer från Boren som i sin tur försörjs med vattnet från Vättern via Vätterns enda utlopp som är Motala ström.

Mona Neppenström och Rolf Hallberg

Vår aktivitet ”Utan vatten inget liv”, där även Borensberg Rotary var medarrangörer, bestod av en informationsinsats. Denna information gavs av Mona Neppenström, medlem i Lions och projektledare i dels distriktets vattenprojekt och delegat i Baltic Sea Lions (BSL). BSL är en samarbetsorganisation mellan Lions distrikt i samtliga länder runt Östersjön. BSL driver en informationskampanj som syftar att skapa en stark opinion för att få alla beslutsfattare att börja agera innan det är för sent.

Mona delade ut material i våra Lions kassar och hade många bra samtal om vatten med besökarna.

Rolf Hallberg, professor emeritus och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien

Som huvudpunkt i vår aktivitet var en föreläsning under temat ”Utan vatten inget liv”, av Rolf Hallberg, professor emeritus och ordförande i Lions Miljökommitté. Här följer ett förkortat referat från Rolf Hallbergs föreläsning:

Rolf Hallberg inledde sin föreläsning med att tala om att han tänkte prata om vatten. Utan vatten inget liv. När man letar efter liv på andra planeter, andra system, är vatten det första man letar efter. Det är bara en liten del av allt vatten på vår planet Jorden som går att använda som dricksvatten. Vattnet är alltså en begränsad resurs.

Eftersom våra kroppar består av ungefär 65 % vatten, är det viktigt att vi får i oss vatten och att det är bra kvalitet på det vattnet. Det stora problemet är att om det vatten vi får i oss är dåligt, ger det oss dålig hälsa. I Sverige har vi haft några incidenter där avloppsvattnet förts igenom dricksvattnet. Södra Sverige börjar få ont om grundvatten och det betyder att ökad risk för att annat vatten börjar tränga in i vattensystemet med följden att vi också kan drabbas av dåligt vatten. Vi måste alltså vara rädda om vattnet.

För det här området (Borensberg och Motala kommun) är Vättern en viktig vattenkälla. Det är därför bra om ni som bor i området har visshet om att det dricksvatten som tas ur Vättern håller en bra kvalitet. Det är fyra länsstyrelser runt Vättern som värnar om vattenkvaliteten. F.n. har Vättern, som ligger i en sprickzon som sträcker sig ända upp till Värmland, tre hot som allvarligt kan drabba vattenkvaliteten. Det finns ett Kanadensiskt företag, som vill bryta malm i området Norra Kärr öster om Gränna. I detta område kan man ta fram ”sällsynta” jordartsmetaller sägs det, men man har hittat dessa jordartsmetaller på många andra ställen i Sverige, så de är inte särskilt sällsynta. Det finns alltså andra alternativa områden om man vill bryta dessa jordartsmetaller. Problemet är att om man börjar bryta de här metallerna i Norra Kärr, då ska man få ut metallerna genom att laka med svavelsyra. Resterna av den lakningen med svavelsyra kommer att dräneras ut. Men vattenledaren ligger så till att denna dränering kommer att ledas ut i Vättern och skapa allvarliga föroreningar där.

Det andra hotet mot Vättern är att ett annat Kanadensiskt företag vill ta fram gas i Motala genom att man ska borra ner ett hål till det alunskiffer som ligger där. Metoden är sedan att man sedan spränger kraftigt sönder alunskiffern och räknar med att få ut naturgas. Den här metoden har använts i USA, där man råkat ut för att man inte fått korntroll på vad gasen omfattar och detta kan även drabbas utvinningen här i Motala.

Det tredje hotet mot Vättern är något som pågår idag. Det är flygflottiljen som har Vättern som målområde. Ammunitionen hamnar på bottnen i Vättern och metallen från denna ammunition läcker ut i vattnet. Det har varit många protester mot detta och Aktion Rädda Vättern är en organisation som jobbat hårt för detta. De fyra länsstyrelserna runt Vättern har gått till Riksdagen och begärt att flygflottiljen ska stoppa sin bombning i Vättern. Flygflottiljen har erbjudits ett målområde i Dalarna, men som man sagt nej till på grund av att man tycker det ligger för långt bort. Frågan vi bör ställa till våra politiker är om man ska prioritera besparing av flygbränsle framför bra kvalitet i vårt dricksvatten. Förkastningssänkan som för ungefär 800 miljoner år sedan bildade Vättern ligger inte still, utan den rör på sig fortfarande. För några decennier sedan inträffade senast ett kraftigt skalv som fick bl.a. boende i Jönköping med omnejd att undra om husen skulle rasa. Sprickan med sedimenten i botten har rört sig under tidernas lopp och rör sig alltså fortfarande. Skulle nitroglycerin från ammunitionen hamna i de här djupare delarna kommer metallerna att lösas upp ganska fort. Det är möjligt att ammunitionen kommer att ligga kvar där så länge det finns syre i närområdet, men det är ett mycket känsligt område. Örebro kommer nu att ta vatten från Vättern. Stockholm Vatten börjar titta på möjligheten att också ta vatten från Vättern eftersom Mälaren är så förorenad. Vättern är oerhört viktigt för dricksvatten i en stor del av Sverige, så vi måste värna om vattnet och Vätterns vattennivåer.

Östersjön är det stora vattenområdet vi har i våra trakter i Norden. Det sägs mycket om hur förorenad Östersjön är, men i stället för att bara se på problemen, bör vi titta mer på de möjligheter som finns i Östersjöområdet. Det är ett stort dräneringsområde och salthalten i olika delar av Östersjön varierar. Kommer vi uppåt Bottenviken, är salthalten väldigt låg. Bottniska viken är alltså en stor vattenbassäng, som vi skulle kunna använda för att få fram färskvatten och dricksvatten, om vi skötte den på ett riktigt sätt.

I Östersjöns bottnar söder om Åland finns syrefria bottnar. Här lakas fosfor och kväve ut ur sedimenten. Det kommer inget nytt saltvatten in i Östersjön och nu heller inget syre. De få tillfällen vi kan läsa om Östersjön är då det lyckats slinka in lite saltvatten. Då sägs det att det är bra för torsken igen. Men det varar endast några veckor och sedan är detta borta igen. Det är mycket sötvatten som ska ut från norr och ner genom det egentliga Östersjön och ut genom danska sundet. De stora sötvattenmängderna kommer från norrlandsälvarna, avdunstas delvis innan mängden vatten passerar linjen vid Åland. Vattenmängden som ska passera denna linje kan uppskattas till 180 till 190 km³ vatten. Alltså oerhört stora mängder vatten. Om man skulle kunna använda 30 km³ av detta vatten, skulle man kunna försörja hela Europa med tjänligt dricksvatten. Det är inget problem att med sådana mängder vatten, tvätta ut det saltvatten som finns i Bottniska viken. Sedan kunde vi leda sötvattnet vidare bort till europeiska kontinenten. Enligt flera ingenjörer som tillfrågats ska det heller inte vara några problem att bygga barriärer och portar. Det är en teknik som redan finns. Den största pipelinen de kan bygga är f.n. 25 meter i diameter. Sådana pipelines har vi idag. Det stora problemet är miljöpåverkan som måste ställas mot bristen på vatten. Frågan är kanske om vi ska vänta 1000 år innan naturen ger oss ett saltare och friskare innanhav, dvs när vi får ett större saltare inlopp vid det danska sundet över den Skandinaviska puckeln.

I vårt Lions-projekt har vi föreslagit att påskynda det naturliga förloppet genom att en barriär byggs vid Kvarken eller utmed en linje tvärs över Åland. 150 km³vatten ska ut och passera vidare genom det danska sundet. Detta ska kunna släppas ut genom öppningar med broar för att fartygen ska kunna gå in och gå ut samtidigt som det vatten som ska ut kan passera. Då är det kanske de 30 km³ vatten från Östersjön kvar och som kan ledas ned mot Europa och bidra med sötvatten. Samtidigt bidrar detta med minskat tryck av sötvatten från norr och då kan bidra till att mer saltvatten strömma in till Östersjön.

Slut på referatet av Rolf Hallbergs föreläsning.

Efter Rolf Hallbergs föreläsning är det naturligt att vi reflekterar över vårt ansvar för vattenkvaliteten och hur Sverige lever upp till EU:s vattendirektiv. I en debattartikel i SvD 28 april 2015 under rubriken – Hur ska vi kunna säkra rent vatten? – framförs kritik mot att Sveriges Riksdag inte tar det fulla ansvar de har för vårt dricksvatten. Om Riksdagen levde upp till EU:s vattendirektiv, skulle skyddet av vårt dricksvatten bli bättre prioriterat. Vättern är ett lysande exempel på hur politikerna inte lever upp till dessa vattendirektiv, när man trots en inlaga från fyra länsstyrelser om att värna vattnet i Vättern, låter flygvapnet fortsätta att använde den kanske viktigaste vattentäkten i Sverige som målområde för sina bombningar. Vi ger Lions Miljökommitté, med Rolf Hallberg i ledningen, fullt stöd i sitt arbete att öka medvetenheten om att vi måste värna vårt dricksvatten.

Pdf-fil för utskrift av artikeln: Utan vatten inget liv 7 maj 2017_referat

Share

Utan vatten inget liv

 

Borensbergsdagen, Söndagen den 7 maj 2017, kl 12.00-14.00
lämnar Lions information om vatten på vår moder jord.
Plats: Kaffeteriet, invid Göta kanal, Borensbergs hamn

När vår planet Jorden kom till, skapades också vårt vatten. Det mesta vattnet är saltvatten och endast 2 procent av vattnet på jorden är sötvatten. Av detta sötvatten är 1 procent tillgängligt för oss människor.

FÖREDRAG – UTAN VATTEN INGET LIV 
Rolf Hallberg, professor emeritus, ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien, håller FÖREDRAG – Utan vatten inget liv, med frågestund, kl. 12.30-13.30.
Plats: Kaffeteriet, invid Göta kanal, Borensbergs hamn.

Ett arrangemang genom Lions Borensberg och Rotary Borensberg

Share